MARTINUS KOSMOLOGI
- en optimistisk livssyn
Här är några exempel på de slutsatser Martinus världs-bild ger och som han begrun-dar intellektuellt i sitt förfat-tarskap:
- Livet är evigt, medan kroppen är förgänglig.
- Vår primära natur är andlig, och kroppen är medvetandets fysiska redskap.
- Reinkarnation och karma för oss genom evolutionen från djur till människa.
- Döden och födelsen är portar mellan den andliga och den fysiska världen.
- Slumpen existerar inte – allt är meningsfull undervisning och underhållning.
- Mörkret och lidandet är den nödvändiga kontrasten för att kunna förstå och uppleva kärlek.
- Vänskap är enda sätt att bli av med s.k. fiender.
- Alla erfarenheter är till fördel för vår mänskliga utveckling.
- Målet med utvecklingen är att kunna älska vår nästa som oss själva i alla livets situationer.
- Djuren och naturen är också vår nästa.
- Var och en utvecklas i sin egen takt.
- Alla gör så gott de kan utifrån sina erfarenheter och förutsättningar.
- Förlåtelse är en förutsättning för att få fred med andra och sig själv.
- Kärlek är universums grundton.
Martinus Kosmologi ger grunden till en mycket optimistisk syn på livet.
Det svåra och obehagliga i livet visar sig i ett flerlivsperspektiv ge oss de erfarenheter som får vår medkänsla och kärlek att växa.
Där vi själva lidit, i detta eller tidigare liv, växer vår förmåga att förstå och lust att hjälpa andra. All vår nuvarande livsupplevelse är led i ett omskapande av oss från att ha varit renodlade djur till att bli humana, visa och kärleksfulla riktiga människor. Vi är som sfinxen i Egypten, ett övergångsväsen mellan djur och färdig människa.
Tron att vi bara lever ett enda jordeliv gör det omöjligt att uppleva livet som rättvist och kärleksfullt.
Med förståelsen av att vårt liv är evigt, ses att vi genom jordeliv efter jordeliv kontinuerligt utvecklar oss vidare mot nya horisonter och nya medvetandeplan.
I vår evolution kommer vi från djurriket där den starkastes rätt råder med ständig kamp för överlevnad.
Att bli mänsklig innebär att avveckla det dräpande i sitt tänkande och i sina handlingar och istället ge liv. Det humana inom oss växer på alla de områden där våra egna erfarenheter gett oss medkänsla och kunskap.
Martinus kallar också sitt verk: en ödesvetenskap, där han på ett logiskt sätt beskriver, hur varje individ djupast sett själv är sitt eget ödes ende skapare och upphov. Däri ligger ett stort hopp om att själv kunna påverka sin egen framtid.
Ödeslagen kallas också karmalagen eller lagen om sådd och skörd. I naturvetenskapen talar vi om orsak och verkan. Martinus beskriver hur vi som mänsklighet just nu håller på att utveckla oss till en intellektuell förståelse av karmalagen. Vår grad av upplevd lycka, frihet och kärlek visar sig uteslutande bero på den grad av lycka, frihet och kärlek vi förmår ge vår nästa.
Vår nuvarande världssituation är dramatisk, och det ser på många områden ut att bli allt sämre. Erfarenheterna ackumuleras som en växande kunskapsmassa som förr eller senare blir stor nog för att vända kompassen mot de mänskliga idealen. Enligt Martinus befinner vi oss i födslovåndorna av en ny världskultur. En kultur av fred och tolerans baserad på allas lika värde och rättvisa tillgång till naturens resurser.
Martinus författarskap ger den intresserade läsaren en logisk förklaring av livsmysteriet. När man förstår att våra nuvarande utmaningar är ett led i omskapandet av oss till humana fredsväsen är det lättare att bevara livsmodet och optimismen.