Livet som njutningsmedel
Vi söker alla lyckan.
Sökarljuset riktar sig oftast mot något vi kan köpa eller mot något medel som kan påverka vårt medvet-ande, som tobak, alkohol eller ecstasy. Lotterivinsten är vår nutida lyckosymbol. Några väntar på den fullkomliga partnern. Vår oreflekterade utgångspunkt är att lyckan kommer utifrån. Vi tror att livets njutning står att hämta utanför oss själva.
När jag på kurser bett folk att meditera över de lyckligaste stunderna i deras liv beskrivs istället inre tillstånd, som dyker upp spontant, helt naturligt och gratis.
Naturen bjuder på starka upplevelser av livets storhet - utsikten från en höjd vid en fjällvandring, aftonrodnadens stilla färgspel - en känsla av alltings fullkomlighet, enhet och harmoni.
Förälderns lyckokänsla när den lilla varelsen efter förlossningen snusar vid mammas bröst och allt är väl - ett livets mirakel.
Eller när vi övervinner egna begränsningar och frigör vår kreativitet:
- att märka hur rädslan för att tala inför andra släpper och lugn och styrka börjar bära ens röst,
- att få greppet om ett avancerat pianostycke så att man överblickar helheten och kan föra in nyanser och finkänslighet i tonernas språk.
Vågen av utbrändhet och stressrelaterade problem talar sitt tydliga språk: vi har tappat fokus på vad som är väsentligt. Vi är så upptagna av materiella bekymmer, effektivitet och prestation att livets egna kvalitéer går förlorade. I stressat tillstånd, i ständig alarmberedskap, går det inte att njuta av livet. Vi kastar då ett öga på solnedgången och konstaterar med vår hjärna att det är vackert, men skönheten berör inte vårt inre. Vi konstaterar att vi älskar de nära, men värmen sköljer inte igenom vårt bröst. Att njuta av livet, att njuta av vänskap, kärlek och sexualitet kräver att vi kommer till ro, kräver ett stilla sinne.
Hur stannar du upp och inväntar din själ, öppnar ditt sinne för livet?
Det är något jag dagligen måste fråga mig själv för att inte dras med av den pressande tidsandan. Vill vi uppleva livets egna kvalitéer måste vi stanna upp, stilla oss, bli närvarande och ge livet en chans att tala till oss. Lyckan och njutningen är ett inre tillstånd. När vi stillar oss får vi bättre överblick och insikt i vad som är väsentligt. Vi får möjlighet att upptäcka om det finns något inombords som oroar eller stör, kanske något som jagar oss inifrån. Väldigt ofta är det skuldkänslor. Saker man borde gjort eller inte gjort, på jobbet, där hemma eller i relationer. En mängd krav vi ställer på oss själva är vid närmare granskning mindre väsentliga och går alldeles utmärkt att släppa. En mängd krav vi har på vår omgivning är faktiskt orimliga och löses bäst genom vår egen självkännedom. Människor är som dom är och deras växtprocesser fungerar bara när de motiveras inifrån.
I vår kultur tränar vi oss i kritiskt tänkande. Det är en fördel för vetenskap och saklighet, men är förödande som livsattityd. Vi kan välja att se ljuset i våra medmänniskor och oss själva. Vi kan välja att se möjligheten till växt och lärdom i livets prövningar. Få meditationer har för mig varit så upplyftande som att meditera över tacksamhet - att i fem minuter eller mer fokusera på allt till synes självklart som livet ständigt erbjuder - ögon att se med, kläder på kroppen, värme i huset, mat i magen, familj, vänner osv. För två tusen år sen sa en vis man att himmelriket finns inom oss. Det är ett inre tillstånd vi uppmanas erövra, som är en förutsättning för den ro, kärlek och glädje vi önskar skapa och åtnjuta. Livet som njutning träder lättare fram för den som har försonats med sig själv, de andra och livet.
Låt oss ta väl hand om vår kropp och själ. De är de instrument som ger vår livsupplevelsen kvalité. Välstämda instrument är en förutsättning för en välfungerande orkester.